Svensk ordbok 2009, webbversion

klippa till´ verb klippte klippt, pres. klipper klipp·er1ge (ngn) ett kraftigt slag vard.hon klippte till honom i an­siktet○äv. ngt ut­vidgathan klippte till direkt på volley och mål­vakten hade inte en chansklippa till (ngn/ngt)sedan 18462fatta ett snabbt beslut vard.komm.hon klippte till och köpte bilenklippa tillsedan 1877